Ditt värmesystem

Det är inte enkelt att välja nytt värmesystem. Det finns många alternativ och de framtida energipriserna är osäkra. Om du har en panna som börjar bli gammal, börja att planera redan nu för vad du skall göra när det är dags för ett byte.

Checklista från energirådgivningen:

Nuläge, kontrollera din energianvändning
Utför energisparande åtgärder
Planera för ev byte
Ekonomi och lönsamhet
Skaffa mer information
Anbud

1. Nuläge, kontrollera din energianvändning
Kontakta din kommunala energi- och klimatrådgivare så får du hjälp med att kontrollera om ditt hus drar för mycket energi. Försök att anteckna varje månad hur mycket energi ditt hus använder. Du får då ett bra underlag för att bedöma hur olika åtgärder påverkar husets förbrukning samt du får ett underlag för dimensionering av ett nytt värmesystem. Du kan också göra en egen beräkning under Beräkna & analysera

2. Utför energisparande åtgärder
Gör åtgärder så att husets värmeförbrukning minskar.
Minska förlusterna genom husets skal som vindsbjälklag och fönster.
Minska värmebehovet genom att sänka innetemperaturen.
Installera ett centralt styrsystem om huset har direktelradiatorer.
Spar varmvatten genom att byta till effektiva duschmunstycken och moderna engreppsblandare i handfat och diskho.

Om husets värmeförbrukning minskar, minskar även effektbehovet och det innebär att du kan välja ett mindre och billigare värmesystem än vad du annars skulle behövt.

3. Planera för byte

Det här är några punkter som du bör fundera igenom:

     * Bekvämlighet och engagemang, har du tid att hantera exempelvis ved eller vill du bara trycka på en knapp? Vilka kunskaper och vilket engagemang har du?

    * Robusthet, driftsäkerhet, tillgång på bränsle och service etc

    * Flexibilitet, vill du ha möjlighet att växla mellan olika energislag?

    * Samverkan, skall det nya systemet fungera ihop med ett befintligt system? Solvärme som ger tappvarmvatten i kombination med tex. en frånluftsvärmepump är oftast ingen ekonomisk lösning. Solvärme i kombination med ved-, pellets- eller elpanna är däremot ofta en bra kombination. Även i hus med direktverkande el passar solvärme för tappvarmvatten bra.

    * Miljö, vilken miljöpåverkan har det nya värmesystemet jämfört med befintligt med avseende på exempelvis utsläpp, buller inom- och utomhus och lukt.

Vilka förutsättningar/begränsningar har huset?

* Utrymmesbehov, finns det plats för exempelvis panna och/eller ackumulatortank? En ackumulatortank för lagring av värme krävs för miljövänlig vedeldning i panna. Finns det tillräckligt stora dörröppningar för att man skall kunna få in utrustning i huset? Har du plats för ved eller pellets?

    * Ålder och skick på husets panna eller direktelradiatorer. När är det dags att byta?

    * Värms huset med direktelradiatorer eller finns s k vattenburet värmesystem installerat?

    * Finns det skorsten som är godkänd för vedeldning?

    * Har tomten en stor yta som kan användas för jordvärmepump?

    * Har huset tak som lutar mot söder som kan användas för solvärme?

    * Står huset på en grusås? Då är bergvärme mindre lämpligt.

    * Behöver du ändra huvudsäkring? Kolla med ditt elnätsbolag.

I vilka hus passar olika uppvärmningssystem?

Värmepump
Om radiatorerna är konstruerade för höga framledningstemperaturer från pannan kan driftstiden för värmepumpen begränsas. Om radiatorytorna är små kan det i vissa fall vara tveksamt att välja värmepump. Om en fläktkonvektor, kostnad ca 6000 kr, installeras kan ofta detta problem åtgärdas. Alternativt kan en eller flera av radiatorerna bytas. Kontrollera med installatören.

Om huset saknar vattenburet värmesystem kan värmen från en värmepump tillföras via en eller flera s k fläktkonvektorer. Huset bör då ha en öppen planlösning så att värmen kan spridas så att temperaturen inte blir för hög i rummet där konvektorn är placerad. Annars riskeras att värmepumpens driftstider begränsas.

Om luft/luftvärmepump väljs, kontrollera med leverantören att utomhusdelen ej bullrar för mycket och stör grannar. Kontrollera också inomhusdelen så att inte heller den låter för mycket. Det är viktigt att huset har öppen planlösning så att värmen kan spridas.

Sol
Om huset har ett soligt läge och du ändå måste byta din elvärmda varmvattenberedare kan ett solvärmesystem med ackumulatortank utrustad med elpatron vara ett intressant alternativ. Ackumulatortanken plus elpatron kan i vissa fall även ersätta en mindre elpanna.

Om du eldar med ved i panna och saknar ackumulatortank finns det många fördelar med solvärme. Du slipper vedeldningen sommartid, eldningen blir bekvämare och med mindre utsläpp.

Pelletskaminer
En pelletskamin kan ersätta i upp till 70% av värmen i ett direktelvärmt småhus. Huset bör ha en öppen planlösning så att värmen kan spridas.

Biobränslepanna
Om du ska elda med ved på ett miljöriktigt sätt skall du ha en vedpanna utrustad med ackumulatortank. Eldning med pellets ger betydligt mindre emissioner jämfört med konventionell vedeldning, men även då kan en ackumulatortank göra nytta.

Fjärrvärme
Kontrollera med fjärrvärmeföretaget i din kommun om fjärrvärme finns eller planeras i närheten av ditt hus. Om du har direktelvärme idag, krävs konvertering till vattenburet värmesystem, kostnaden är i storleksordningen 5 000 kr per radiator förutom kostnad för undercentral och ev anslutningskostnad

Ackumulatortank
I många värmesystem är ackumulatortanken en viktig komponent. Kompletterad med elpatron kan den ersätta en elpanna. Vid vedeldning är det ett krav att pannan är ansluten till en ackumulatortank för att eldning skall ske på ett miljöriktigt sätt.

4. Ekonomi och lönsamhet
När du väljer ett nytt värmesystem lägger du ofta ned mycket tid på att göra ekonomiska kalkyler. Det är i och för sig viktigt men skillnaderna mellan de olika alternativen är ofta relativt små och osäkerheten om framtida energipriser stor så det är viktigt att titta på andra faktorer än just lönsamhet. Du kan t ex jämföra med köp av ny bil eller ett nytt kök, hur ofta gör du lönsamhetsberäkning för dessa investeringar?

Beräkningen av lönsamhet kan ske med hänsyn till de kostnader som ett förtida utbyte medför eller till den merkostnad som bytet medför jämfört med byte av befintligt system.
Tre vanliga metoder att beräkna lönsamhet är

    * återbetalningstid - pay-back tid med eller utan hänsyn till ränta,
    * nuvärdesmetoden - summan av framtida kostnader räknas om till dagens nivå och
    * annuitetsmetoden - den årliga kostnaden för amortering och ränta för en investering jämförs med den årliga kostnadsminskningen.

5. Skaffa mer information
Exempel på källor är kommunens energirådgivare, utrustningsleverantörer, elleverantörer, myndigheter, Sv Byggtjänst och via internet.

Robertsfors kommuns energirådgivare:

Sylvia Jonsson 0934 -140 22

6. Anbud
Ta in anbud från minst tre leverantörer. Klargör vem som ansvarar för anläggningens funktion.

I Checklista för offert får du hjälp med vad som kan ingå i ett anbud.

I Energimyndighetens skrift "Värme i villan" finns det mer information om offerter och anbud. Hämta Värme i villan som pdf-fil (4,9 Mb).

Källa: energimyndigheten, energistyrelsen.dk, robertsfors.se, energirådgivningen